Jonas Stier (i boken kulturmöten) hävdar att "individer som delar en given kultur tillägnar sig den genom socialisationsprocessen både som unga men även under hela livsbanan" Kulturen överförs från en generation till en annan genom socialisationsprocessen, det börjar i barndomen och fortsätter under hela livet. Dessutom hävdar Stier att kultur inrymmer ett antal sinsemellan sammankopplade delar som symboler, beteendemönster, normer, värderingar, med flera som individerna tillägnar sig. Något som är relevant att tillägga är dennes påstående att kulturen liksom människor förändras. Med andra ord kan man säga att kultur är i en kontinuerlig utveckling och förändring, kulturen ges inte något statisk egenskap utan den ges en egenskap i kontinuum utveckling vilken bekräftas av teorier att människan är utvecklingsbara varelser.

Med detta drar vi slutsatsen att socialisationsprocessen ges en central och viktigt roll för människans personlighet (dock inte helt avgörande utan att man tar hänsyn till den fysiska biologiska faktorn). Det är denna socialisationsprocess som är relevant för hur vi tänker och handlar. Människans unika och karakteristiska prägel i hennes personlighet sätts under denna process. Med andra ord kan sägas att specifika drag i personligheten grundas i barndomen och fortsätter under hela människans liv. Det spelar roll hur och med vilket innehåll denna process har skett samt när och var.

De flesta är överens att människan under socialisationen assimilerar värderingar, en viss mentalitet med dess unika sätt att handla. Sätt att vara, föreställningar, sätt att uppfatta omvärlden, språkliga färdigheter, traditioner. Här ryms även sätt att kommunicera med dess olika variationer och innehåll, här kan nämnas som ett exempel det manliga och kvinnliga sätt att kommunicera.

Människan präglas av en speciell och karakteristisk mentalitet och världsbild på både individ och gruppnivå samt samhällelig nivå.

I denna process spelar roll hur samhället är organiserat på exempelvis det socioekonomiska planet, bland de faktorer som påverkar medborgarnas mentalitet finns landets maktstruktur och politisk organisation, som exempel på detta kan vara av vikt nämna att om medborgarna födds i ett klass samhälle, med traditionella och hierarkiska maktstrukturer oundvikligen även om detta sker omedvetet skulle dessa människor föra en mentalitet som många gånger uppmuntrar och förstärker samhällets status quo, vilken förenklad betyder att mentaliteten syftar till att bibehålla samhällets nuvarande läge om inte åtgärder för förändringar görs inom exempelvis väsentliga reformer inom utbildnings systemet. Allt detta är ett hinder förstås för att kunna bygga upp en välfungerande demokrati.

Människan präglas av den typ av samhälle där hon får sin identitet, hon är helt eller delvis beroende av de förhållanden och förutsättningar som finns i landet exempelvis betraktas den svenska samhällen som ett individorienterat samhälle medan den peruanska är en familj orienterad samhälle där familjen ges en central roll i samhället. Familjen har en speciell roll och betraktas av den peruanska grundlagen som kärnan i samhället. Andra faktorer som klasstillhörighet, genus (kön), generation (gammal, ung), grupptillhörighet med ett visst intresse, stad, landsbygd etc. ses som relevanta för hur socialisationen sker.

Kulturkrok förekommer just på grund av de skillnaderna i mentalitet, föreställningar, traditioner, värderingar, sätt att handla, sätt att tolka, synsättet och sätt att se på saker och ting är olika. Assimilation och internalisering av mentaliteten sker på olika miljöer med olika förhållanden och med olika förutsättningar och i samhälle med olika utvecklingsfaser med dess olika men samtidigt unika strukturella interna dynamik och funktion. Den empiriska och kognitiva världsbilden sker på olika sätt och i olika miljöer.

Vi ska koncentrera oss på de faktorer som möjligtviss påverkar kulturkrocken mellan människor som kommer från Perú och övriga delar av Latinamerika och Sverige dels för att vi på Consensus har en viss kännedom om båda kulturer och dels för att det ligger i vårt intresse att sprida kunskap om båda kulturer, men vi varnar och påpekar förstås att detta är bara ett försök som saknar forskning som underlag av framförallt den peruanska kulturen däremot för studien av den svenska har vi läst något.

Olika utvecklingsfaser

Den svenska kulturen befinner sig på en annan nivå än den peruanska. Sverige kan betraktas som en modern, teknologisk, industrialiserad, postmodernist samhälle. Tekniken är utbredd i hela landet. Sverige kallas för välfärdsamhälle som betyder att nästan alla invånare har tillgång till en hyfsad och i många fall hög levnadsstandard, även om detta på senare tider har ändrats med konsekvensen att i nuläget syns klyftor som är oroväckande. Med andra ord kan vi säga att invånarna har en ekonomisk och social trygghet som gör att majoriteten garanteras ett värdigt liv med rätt till bostad, rätt till arbete, rätt till utbildning rätt till sjukvård, rätt till fritid. Vi på Consensus tycker att Sverige tillhör de få länder som sina invånare har många rättigheter och att dessa rättigheter bekostas av den svenska staten som i sin tur bekostar sina utgifter med skattemedel som betalas av invånarna själva.

Det peruanska samhället befinner sig på en annan nivå av utveckling på både tid och rum. Den peruanska kulturen har ett annat innehåll med en annorlunda historisk och geografisk omständighet och förutsättning. Besöket till Skansen påminner oss Perú av framförallt förhållandet på landsbygden. I Perú finns en blandning av agrara traditionella metoder och ett försök med industriella metoder som inte är så utbredd och omfattande, exempelvis folk i både Anderna och djungel samt vissa delar av kusten behåller en rustik och enkel levnads sätt och annorlunda mentalitet. Barn som bor på både Anderna och djungel behöver promenera långa sträckor för att gå till skolan. Vissa etniska grupper i djungel bor fortfarande med föreställningen att de är ett med naturen, naturbefolkningens urgamla kunskap tas tyvärr inte till vara i landets utveckling . Dessa grupper kan utgå en potential och tillgång för att rikta Perús utveckling i balans med naturen. Somliga peruaner som bor på Anderna talar fortfarande Quechua, detta språk talades av våra förfäder Inka-folket . De etniska grupper i djungel talar olika språk och innehar en livsföring som skiljer sig total från människor som till ex. bor i Lima, Perú huvudstad Dessa människor på grund av dessa uppenbara orsaker följer inte med i utvecklingen av övriga delar i landet och inte heller ges delaktighet med undantag att den här bilden är en annan i nuläget; nu finns åtminstone önskan att vilja förändra detta.

Många i överklassen, somliga i medelklassen och i undantagsfall människor från den mest utsatta gruppen har tillgång till makten. Dock håller denna bild på att förändras med en sakta men säkert demokratiseringsprocess tillsammans med en gynnsam ekonomisk uppgång som leder i sin tur till en ökad social rörlighet för folket (Garcias nuvarande regering lyckas trots världens ekonomiska kris etablera Perú bland de latinoamerikanska landen med bra ekonomi) Ett annat exempel på denna demokratisering var införandet av de lokala och regionala styrelseskikten i samhällets maktstruktur under Toledos period vid makten. Decentraliseringen av makten är en viktig faktor för demokratiseringen i ett land med hierarkiskt pyramidalm maktstruktur. Överklassen på grund av den ekonomiska styrka har tillgång till stora och lyxiga hus, tillgång till utbildning på privata och exklusiva universitet, har tillgång till den bästa sjukvård, har tillgång till resor till utlandet (inte som emigranter förstås utan på semester), livsföringen kan betraktas ha ungefärliga likheter med västvärldens. Överklassens livsvillkor har uppenbara skillnader med de livsvillkor som majoriteten av peruaner lever. Med andra ord har människor i den här sociala gruppen en mer präglad västerländsk kultur när det gäller det materiella standaren dock inte mentaliteten. Mentalitet är präglad många gånger av tradionella mönster som trots förändringar i maktstrukturen genom exempelvis lagar står som ett hinder för innovation och förändring. Det händer sällan att de emigrerar till länder som Sverige i så fall är det länder som America, Frankrike, Spanien som gäller detta ska inte tolkas förstås som att människor från enkla förhållanden inte emigrerar till dessa ovanför nämnda länder. Denna grupp är en minoritet i landet men har makt på grund av de förhållanden som råder i Perú. I nuläget står det peruanska folket inför inkommande förändringar som pågår i landet. Vikten av kunskap och utbildning för att ta ansvar, kunna påverka och bygga själva ett rättvisare land. En utbildning som kan leda till att skapa ansvarsfulla medborgare som tror på sina inneboende resurser samtidigt som vägleds av principer som ärlighet, arbetsamhet och samarbete (etiska principer som redan våra förfäder tillämpade i uppbyggandet av Inka Imperiet) för att bemöta de kommande framtida utmaningarna. Ett förenat land är starkare än ett land fylld av konflikter men orsakerna till konflikter bör åtgärdas förstås med dialog och reformer stället med våld.

Det finns en fortsättning av den här artikeln som kommer att publiceras senare.

Text: Gloria Soto