Barnkonventionens historia
FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och trädde i kraft som internationell lag den 2 september 1990. Bakom de här viktiga bestämmelserna om barns rättigheter ligger många års arbete. Här kan du läsa historien om hur barnkonventionen kom till.
1923: Deklarationen om barns rättigheter
Det banbrytande dokumentet "Deklarationen om barns rättigheter" som skrevs av Eglantyne Jebb, Rädda Barnens grundare, erbjuder fem grundläggande punkter beträffande barns rättigheter. Internationella Rädda Barnen antog deklarationen och arbetade för att få NF (Nationernas Förbund) att anta den. Och det och det skedde också, i Genève den 26 september 1924. Genèvedeklarationen säger att det är en plikt för män och kvinnor i alla länder att försvara barns rättigheter. Mänskligheten är skyldig barnen det bästa tänkbara.
1945: Signerandet av FN:s stadgar
FN:s stadgar signerades i San Francisco och trädde i kraft den 24 oktober 1945. Ingressen säger att FN ska återupprätta tron på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på människans värdighet och värde och på allas lika rättigheter. FN ska främja universell respekt för och tillgodoseende av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla oavsett ras, kön, språk eller religion.
1946: UNICEF bildas
Efter andra världskriget bildade FN UNICEF (United Nations International Children’s Emergency Fund) för att hjälpa alla de barn som var på flykt efter all förödelse. Målet för det nyetablerade UNICEF var att tillgodose barnens akuta behov av mat, tak över huvudet, kläder och hälsovård. 1953 beslutade FN att UNICEF skulle bli en permanent del av FN-systemet och tog bort orden International och Emergency från organisationens namn, men behöll alla bokstäverna i förkortningen. UNICEF blev FN:s barnfond (United Nations Children's Fund). UNICEF fortsatte arbeta för barn i katastrofer, men organisationens mål förändrades i takt med de utmaningar som kom med globaliseringen.
källa:
http://unicef.se/barnkonventionen/historia