Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen ger vissa riktlinjer, ramar, principer. Den ger inga detaljer, detta leder till att tolkningen av lagen kan göras med en viss frihet och med en bredd tolkning.
Lagen är indelade i 9 kapitel:
kap 1 lagens ändamål och giltighet
Behandlar lagens ändamål och syfte. Dess syfte är att förebbyga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen samt även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsmiljö är hela den omgivningen som arbetstagaren vistas i och det denna miljö som omfattas av lagen.
Lagen har en grundläggande inriktningen och detta är förebyggande eller preventiv; ändamålet är att ”förebbyga hälsa och olycksfall på arbetsplatsen”.
Lagen gäller i den svenska territorium och täcker all verksamhet som bedrivs i form av förening, olika bolagsformer, stiftelse eller på annat sätt. Validiteten av lagen ges där en arbetstagare arbetar åt en arbetsgivare. Dessutom arbetsplatsen kan vara inom statliga, kommunala samt på enskilda eller privata företag. Dessa kan bli stadigvarande eller tillfälliga kortvariga arbeten.
kap 2 arbetsmiljöns beskaffenhet
Det ska strävas efter en tillfredställande arbetsmiljö och i denna strävan ska hänsyn tas till den tekniska och sociala utvecklingen i samhället.
Det räcker inte att arbetsmiljön har ett visst minimum kvalitets nivå utan lagen ställer krav på att arbetsmiljön utformas till människors olika förutsättningar. Arbetsförhållandena bör anpassas till människors olika konditioner inom den fysiska och psykiska aspekten. Risker som kan förekomma i den psykiska planen samt risker eller faror i den fysiska arbetsmiljön bör beaktas.
Alla åtgärder som görs på arbetsmiljön ska anpassas och förbättras med hänsyn till den utvecklingen som finns i samhället. Det finns föreskrifter med allmänna råd som syftar till att arbetsplatser och förhållanden formas och ordnas så att risker för hälsofarliga och onödigt tröttande fysiska belastning inte förekommer.
Arbetstagaren har möjlighet till både inflyttande och delaktighet i förändringsprocessen av arbetsmiljön. Ex vissa arbetstider som medför ökad stress bör undvikas.
Slippa och uppmärksamma arbetssätt som innebär ständiga upprepningar av arbetsmoment och som kan leda till monotoni och kan utgöra en hälsorisk.
Den kända juristen Cullberg Rundquist kommenterar lagen med följande ord: ”lagen tar upp vissa förhållanden som är grundläggande kriterier för en god arbetsmiljö, arbetet bör ge variation, social kontakt, möjlighet till samarbete och sammanhang” Det ska syftas till att arbetsförhållandena ger möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling, självbestämmande och yrkesmässig ansvar. Han tilläger att en bra arbetsorganisation är i framhållen motiven ett hinder mot överutnyttjande, utbrändhet och stress. Till sist nämner Rundquist vikten att ensamarbete inte bör förekomma inte bara på grund av skyddssynpunkt utan
Också för att arbetskamrater är viktiga för trivsel och kan vara stöd och utgöra en skydd mot ohälsa.
Trotts att lagen ger tydliga och konkreta riktlinjer förekommer många fall av ohälsa, arbetsskador och olyckor på arbetet.
År 2006 anmäldes 14,600 arbetssjukdomar
34,200 arbetes olyckor
53,400 olyckor i arbete utan frånvaro
Arbetsmiljöverket påstår följande: att dessa ovanför nämnda siffror dels beror på grund av okunskap i arbetsmiljöreglerna dels slarv, nonchalans och tidspress som bakomliggande orsaker till dessa olyckor.
Arbetsmiljöverket sätter krav på arbetsgivare som ständig måste ha åtgärder för bedömning och följa upp alla möjliga risker. Kravet har syfte att åstadkomma en välfungerande och systematisk arbetsmiljöarbete.
En viktig del i lagen är kraven på vissa arbetshygieniska förhållanden som bör tas hänsyn till på arbetsplatsen som exempelvis luftkvalitet, tobaksrökning, brand, ström, ventilation, värme och kyla, luftföroreningar, ljudförhållanderna så att risk för hörselskada minskar, vibrationer samt ljudnivå så att uppkomsten av trötthet eller andra besvär inte förekommer. Exempelvis kan höga ljudnivåer hindra samtal på arbete.
Ljus är viktig, rätt belysning minskar risk för olycksfall och syntrötthet. I vissa fall finns krav på klädsel för utförandet av en viss typ av arbete så att risk för ohälsa och olycksfall förhindras, på en god arbetsmiljö bör finnas plats för personlig hygien och vila, lagen ställer många krav till arbetsgivaren.
kap 3 allmänna skyldigheter:
Arbetsgivare och arbetstagare samverkar i syfte att åstadkomma en god arbetsmiljö. Enligt lagen har arbetsgivare och arbetstagare skyldigheter. Dock blir arbetsgivaren straffbar i stor utsträckning medan arbetare endast i vissa fall. Förenklad betyder detta att huvudansvaret för arbetsmiljön ligger hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren bör driva verksamheten på goda former men arbetstagaren måste delta i utformning av arbetsmiljön, anställda ges möjlighet till inflytande, medverka ansvarsfull i olika samarbetsorgan, vara aktiva när det gäller utveckling av en god arbetsmiljö.
Arbetsgivaren har ansvar att planera, göra interna kontroller, leda verksamheten på ett sätt att de föreskrivna kraven uppfylls. Arbetsgivaren utreder arbetsskador samt undersöker på ett kontinuerligt sätt riskerna för förekomsten av ohälsa och olycksfall.
Arbetsgivaren är även skyldig att åtgärda och anlita företagshälsovård som ska vara tillgängliga för arbetarna. Den anlitade hälsovården ska vara oberoende gentemot arbetsgivare och arbetstagare. Hälsovården ska uppfylla krav på kunskap, arbetsorganisation, teknik, ergonomi samt medicin och rehabilitering. Allt detta med det enda målet att undanröja och förebbyga hälsorisker på arbetsplatsen.
Vi vill nämna att trotts de åtgärder som lagen kräver finns en rapporter med höga siffror om ohälsa. 90-talet har varit tufft för många i arbetslivet, somliga mår psykisk dåligt, enligt rapporten mår sämst unga kvinnor, ångest och oro ökar avsevärt.
1999 mådde var fjärde ung kvinnlig arbetare dåligt enligt LO rapporten som gjordes 2001; mobbning, sexuella trakasserier, hot och våld har ökat på arbetsplatsen.
1995 Statistiska Centralbyrån rapporterar: 12 % av alla på arbetsmarknaden blev utsatta för våld eller hot minst en gång det senaste året. Kvinnor är dubbelt så utsatta som män.
Bland de utsätta yrken finns exempelvis elevhem, gruppbostäder och dagcenter inom kommunens vård och omsorgs verksamhet. Bland de orsaker nämns attityder, dålig kommunikation, otrivsel och stress men stress nämns som den största orsaken.
Följande är en redogörelse om hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut genom att uppvisa ungefärliga siffror om sjukskrivningarna.
1992 71000 personer mer än ett år.
1997 45,000
1997 vände uppåt igen
Stress, isolering och utbrändhet nämns som faktorer för denna frånvaro.
kap 4 bemyndigande
På det här kapitlet syftar lagen till att i den tidiga stadium av planeringsprocessen beakta arbetsmiljö åtgärder.
Lagen ställer krav på föreskrifter, krav på produkter, produktkontroll, produkt information och användning av tekniska anordningar och farliga ämnen. Lagens mål är att det ska finnas bestämmelser och kontroll av produkter, arbetsprocesser, arbetsmetoder och anläggningar bör uppfylla krav på säkerhet.
Åtgärder måste vidtas när det finns kemiska ämnen som kan medföra en möjlig risk för hälsan och olycksfall. Arbetsgivaren bör ha förteckningar över teknisk utrustning, maskiner eller kemiska produkter som används på arbetsplatsen, exempelvis kan mätas radon i luftföroreningar med tanke på att radon kan utgöra större risk för lungcancer.
Kap 5 minderåriga
Enligt lagen kan man redan som 16åring arbeta men kraven är en fullföljt skolplikt
Man är minderårig tills man fyller 18.
Kap 6 samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare
Lagen reglerar även samverkan mellan dessa två parter. Arbetsmiljön är något som båda parter har intresse. De två parter ser till att lagen följs.
Tommy Iseskog (jurist) kommenterar följande: ”Tanken med dessa regler är att det ska markeras att arbetsmiljön är ett gemensamt angelägenhet för arbetsgivare och arbetstagare. Denne tillägger att arbetsgivaren är skyldig att se till att arbetsmiljön är så säker som möjlig. Det är också alltid arbetsgivaren som har arbetsmiljöansvaret. Detta betyder dock att det är arbetsgivarens ensak att se till att arbetsmiljörisker undanröjs”.
På varje arbetsplats utses en skyddsombud som ser till att risker för olyckor och skada förebyggs. Hon eller han representerar och bevakar arbetstagarens intresse i arbetsmiljöfrågor. Tanken är att ombudet arbetar för en tillfredsställande arbetsmiljö
Skyddsombudet bör inneha kunskaper och erfarenhet i arbetsmiljö frågor.
Om man som anställd råkar ut för en olycka eller ohälsa har man rätt att meddela detta till arbetsgivare så att dessa åtgärdas. Arbetstagarna rekommenderas vara uppmärksamma på säkerhet i genomförandet av arbete.
1992 gjordes en rapport: kvinnor och män har olika villkor, kvinnor arbetar tidiga morgnar, stressade liv, obekväma arbetstider, långa arbetsdagar, otrygga anställning förhållanden och sällan flextid.
Stress, fysisk belastning, buller klassas som den viktigaste arbetsmiljö problem. Att kvinnor drabbas hårdare kanske beror mycket på hur det privata livet organiseras om det är fortfarande kvinnan som har den största ansvar i hemmet så är det inte så underlig om man blir mer påverkad av stress.
Kap 7 tillsyn
Det är arbetsmiljöverket som har ansvar för att arbetsmiljölagen följs. Verket utfärdar föreskrifter som gäller för arbetsmiljön.
Kap 8 påföljder
Den som bryter mot denna lag antingen uppsåtligen eller av oaktsamhet kan bli straffbar. Det kan förekomma straff i form av fängelse eller ekonomisk ersättning (sanktionsavgift) eller vite. Juridiska personer får inte fängelse däremot utses en ansvarig som blir straffbar.
Gloria Soto.
